Sedan 6 veckor tillbaka har 18-årige Felix Ahlin från Guteskolan Södra fått knega tillsammans med några riktigt duktiga kockar under sin praktik på Restaurang Jonas på Kungsholmen i Stockholm – ett ställe som drivs av Jonas Lundgren. Just det, han som vi lärt känna i TV4:s matlagningsprogram Kockarnas kamp.

När vi pratar i telefon med Felix, som går tredje året restaurang- och livsmedelsprogrammet, hörs det att han trivs på jobbet – och med atmosfären som bildas när man ena dagen får besök av ungdomar som jagar autografer av ägaren, och andra dagar när man får besök av Gymgrossisten som dyker upp för ett fotojobb.

– Oväntade saker avlöser varandra. Om två veckor kommer en annan känd kock hit och ska göra ett gästspel. Han sätter sin touch på menyn och jag kommer att hjälpa till med det som behövs, säger Felix.

Så här går det givetvis inte till på vilken restaurang som helst. Kändiskocken Jonas Lundgren har under många år lagat mat på finrestauranger i Kalifornien, Paris och i flera nordiska länder. Han är också en av få svenskar som tagit ett silver i den prestigefyllda kocktävlingen Bocuse d’Or i Lyon – ett inofficiellt VM för kockar. Idag driver han alltså en finkrog på hemmaplan, som går under hans eget namn, och som kammat hem betyg som ”Makalös matupplevelse” och ”Fem timmar i himlen”.

Och här har vi alltså Felix, som precis startat sin karriär. Han hade praktik på samma ställe förra våren och när den var färdig fick han en förfrågan om han ville komma tillbaka. Idag ansvarar han för såserna. Och på kvällarna hjälper han till med både förrätter och efterrätter. Och tempot lär man sig snabbt. Likaså språket.

– Det är en internationell krog. Personalen kommer från flera olika länder så i köket pratar vi bara bransch-engelska. Man får ställa om sig och lära sig vad alla kryddor heter och så.

Det låter som du har det bra! Du tar snart studenten, vad händer då?

– Det blir nog jobb här på fastlandet. Det finns inte så många ställen på Gotland som har öppet året runt. Men jag kommer nog ändå ner och jobbar säsong, säger Felix och tillägger:

– Men längre fram är väl drömmen att öppna eget.

Onsdagen den 27 november är du välkommen till öppet hus på Guteskolan. Då får du som är intresserad av högstadiet chansen att se verksamheten och träffa både elever och lärare. 

Plats: Broväg 8
Datum: Onsdag 27 november
Tid: Klockan 17.00 – 19.00
Tel: 0498-651177

Hjärtligt välkommen!
Vi bjuder på fika

Guteskolans ägare Anna och Jerry Engström har blivit utvalda som en av finalisterna i tävlingen ”Gotlands mest företagsamma person 2013”.

Det är Svenskt Näringsliv som arrangerar tävlingen som sträcker sig över hela landet. Guteskolan finns med bland finalisterna på Gotland.

Från och måndagen den 18 november går det att rösta på webben. Omröstningen håller på tills den 29 november och resultatet meddelas vid prisutdelningen den 6 december.

HÄR KAN DU RÖSTA

(Obs. att sidan är lite seg).

Läs mer om tävlingen på Helagotland.

 

 

Under förra veckan hann jag med att göra två utflykter, en med svenskarna som vårt gymnasium här har ordnat, och en privat med Amandas familj (Amanda är en annan utbytesstudent från Guteskolan). Under utflykten med skolan hade vi en minibuss vi körde runt i till olika ställen.

Vi började i en nationalpark där det fanns jättefina vandringsslingor, och det kändes nästan lite som att man befann sig i skogen i ”Jurassic Park”. Vi gick runt och tittade och tog kort i några timmar, och sedan begav vi oss vidare till en strand. Det var den största stranden jag någonsin varit på! Flera kilometer lång och omringad av berg. Den är svår att beskriva med ord så jag låter bilderna tala för sig själva.

Under söndagen åkte jag och Amanda med hennes pappa, mamma och lillasyster på en till heldagsutflykt. Vi började vid ett jättefint vattenfall och sedan fortsatte vi till en annan stad där det fanns en marknad, och till slut tog vi färjan till en annan ö. Vi hann med många olika ställen under dagen, och nu känner jag faktiskt att jag fått se väldigt mycket av Chile. Det är ett vackert land och naturen skiljer sig väldigt mycket från Sverige. Speciellt Gotland som är helt platt mot Chile som nästan bara består av berg och dalar.

Nu är det bara 19 dagar kvar tills vi beger oss mot Santiago för att spendera den sista veckan där innan vi åker hem till Sverige igen. Tiden har flugit iväg, men det måste vara ett bra tecken på att vi har haft en riktigt bra vistelse här i Chile. Vi hörs snart igen!

/Linnea

Dagarna flyter på här i Chile och vi alla har fått en vardag. Med den här veckan har vi bara 4 skolveckor kvar innan vi beger oss till Santiago för att spendera den sista veckan där. Vi har mycket skoluppgifter att göra samtidigt som vi har många aktiviteter, så sista veckorna kommer gå fort här i Chile. Jag sitter inte sysslolös en sekund.

Igår kom en berömd pianist och spelade för oss på skolan och efteråt kom en kandidat i valet och höll tal för allmänheten på en annan skola. Det är val i nästa vecka och det märks av väldigt tydligt. Demonstrationer och politiska grupper samlas lite överallt, och bilar åker runt med mikrofoner på taken (jag förstår inte så mycket men det har med politiken att göra i alla fall).

Min familj är väldigt intresserade av Sverige och vår kultur. De frågar mycket om maten, religionen, historien osv. Igår var jag kökschef hemma och vi lagade tacos på ett så svenskt sätt det gick med ingredienserna de har här. Familjen uppskattade det väldigt mycket, de har endast varit i gränsande Argentina så de är väldigt fascinerade av andra kulturer.  Det kostar väldigt mycket att resa så många familjer har inte råd med det. Därför har många aldrig varit utanför Chiles gränser.

Efter tacosen och mycket prat om Sverige tog några i vår familj en kvälls/nattutflykt till en utsiktsplats i Castro – La mirador de ten ten. Jag har varit där en gång förut, men inte när det var mörkt. Och oj vad fint det var! Går knappt att beskriva känslan av att stå på ett berg och se ut över en hel stad upplyst i mörkret. Det var svårt att fånga på bild, men jag hoppas att bilderna ändå ger er en inblick av hur det var.

/Linnea

Igår, söndag, var min familj i kyrkan precis som vanligt under förmiddagen. Huset som annars är så fullt av människor och liv känns så tomt på söndagarna, då det alltid är personer som kommer och går här varje dag. Allt från barn och systerdöttrar till arbetskompisar.

Men jag brukar alltid passa på att ta en lång sovmorgon då för att ta igen lite sömn. Veckorna är alltid så fulla här och man hinner inte alltid sova så mycket som man behöver, och eftersom hjärnan går på högvarv varje dag så är jag alltid helt slut när helgerna kommer. Men det är bara roligt att vi har så fullt upp.

Tillbaka till söndagen, jag och Olof (min klasskompis som bor i samma familj som mig) bestämde oss för att hitta på något med några andra i vår svenskagrupp. Vi tänkte vänta till efter lunch, men när familjen kom hem igen så frågade de om vi ville följa med till ”el campo”, vilket betyder landet. Man vill ju passa på att se så mycket av landet som möjligt medan vi är här, så vi tackade ja. Och så snäll som vår familj är, sa de att vi fick ta med några kompisar. Så det slutade med att vi åkte i 2 bilar. En med vår syster, hennes man och barn, en kompis till familjen och hans barn, och vår pappa som körde den andra bilen där vi åkte (jag, Olof, Amanda och Alex).

När de sa ”landet” tänkte jag mig åkrar, en liten stuga och en damm, då de sa att man kunde fiska. Namnet Dalcahue sa mig inte så mycket. Och oj så fel jag hade. Glöm åkrarna helt, landskapet vi hamnade i var raka motsatsen. Berg och dalar, skog och floder är bra beskrivande ord. Vi hörde även ett vattenfall men det var för kuperat och igenväxt för att vi skulle kunna ta oss dit. Men vi fick se så mycket annat fint! Vi vandrade upp och ner för ”berg”, och tog oss igenom tätbevuxna stigar. Vi avslutade vår tripp vid en jättefin plats, där vattnet var helt kristallklart och iskallt. Min ”pappa” sa att vi skulle smaka på vattnet och det var jättegott och uppfriskande. Vi allihop var helt slut när vi åkte därifrån. Det är svårt att beskriva den vackra naturen med ord, så jag visar er bilder som jag hoppas ger er en inblick på hur vackert det är här.

 

/Linnea

Idag kan du se våra ettor i Gotlands Tidningar. På bilden till vänster sitter Ebba Hult som ska plugga till hästveterinär och bredvid sitter klasskompisen Adam Westerlund som ska bli fotbollsspelare när han blir stor. I mitten sitter läraren Elisabet ”Lillan” Nilsson.

Under förra veckan fyllde en i gruppen, Henrik, 17 år. Det blev självklart tårtkalas i skolan på vår egna lektion med svenskarna som vi har varje eftermiddag, men paketen sparade vi. Det var nämligen så att Henriks (chilenska) mamma ville fira honom ordentligt så hon ordnade en fest hemma hos dem.

Bjudna var alla svenskar (alltså då även inräknade Susana, vår lärare, och Jonas, en elev som var med i förra Chilegruppen och åkt med hit igen), Henriks chilenska flickvän och familj såklart, och även några släktingar till familjen. Först bjöds vi på läsk, oliver och ost, och minglade lite.

Sen stod grillning ute i garaget på schemat, som sköttes av Henriks pappa och hans kompis, och även familjens hushållerska. De använde en jättestor grill och gjorde grillspettar med olika kött och grönsaker. Det var riktigt gott. Sen sattes musik igång och vissa modiga själar dansade.

Jag var fotograf så det blev min ursäkt för att slippa. Efter dansen var det tårta, och vi sjöng för Henrik på både spanska och svenska. Det var en bra stämning på festen och alla hade det kul. När vi gick hem var alla väldigt mätta och belåtna. Det var alltså en till kväll som hamnar bland alla andra bra kvällar här i Chile!

/Linnea

Nu har vi varit i Chile i snart en månad. Den 18 september lämnade vi, åtta elever, Gotland för att påbörja vår tre månaders långa resa som utbytesstudenter i en annan världsdel.

Med oss har vi även vår lärare Susana som är chilenska, och Jonas som var med i förra gruppen som åkte till Chile 2012. Nu är vi inne på vår tredje skolvecka, och alla börjar känna sig hemmastadda hos sina familjer. Jag (Linnea Engström) bor i samma familj som en annan elev, Olof, men resten bor själva.

Vi är tre tjejer och fem killar som åker, där alla är arton år förutom två killar som är födda året efter, alltså 96. Här i Chile går vi i klasser med elever som är ett, respektive två år yngre, på grund av annat skolsystem.

Vi svenskar kommer att göra några utflykter tillsammans för att utforska landet, och få prata lite svenska. Vi gjorde vår första i lördags, då vi hyrde en minibuss och åkte till staden Puerto Montt som ligger tre timmar från lilla Castro där vi bor. Castro är en liten stad på ön Chiloé, alltså måste man ta en färja för att komma över på fastlandet. Den liknar färjan mellan Fårösund och Fårö, men den här tar lite längre tid.

Vi shoppade, och åkte till två ställen som heter Frutillas och Puerto Varas. Och vi hade dessutom tur med vädret. I Castro regnar det varje dag, så det var riktigt skönt att få lite sol på sig. Det var även två killar i gruppen, Olof och Isak, som passade på att bada i det kalla vattnet. Vi lämnade Castro 8.30 och kom tillbaka 00.00, en lång dag med mycket skratt (och svenska).

//Linnea Engström

Idag körde årets gymnasiemässa igång i Rackethallen i Visby. Under två dagar kommer öns 8:or och 9:or på besök för att få information om olika utbildningsprogram. Och det dröjde inte länge efter dagens insläpp förrän det blev det kö vid Guteskolans montrar, där de som ville fick chansen att fotografera sig.

Två som ställde sig framför kameran var Vendela Säldemar och Jessica Franzén som går i 8:an på Solbergaskolan. För dem var fotningen mest en rolig grej, och fotograf är inte yrket de tänker på i första hand – när de själv får välja.

– Jag tycker att frisör verkar bra. Eller så tänker jag plugga till veterinär, men jag har inte sett något om det här på mässan, säger Vendela, som står till vänster i bild.

– Av det jag sett så har frisör varit mest intressant, säger kompisen Jessica Franzén.

Om du jobbar och vill besöka mässan kan du passa på under torsdagskvällen då den hålls öppen mellan 17.00 – 20.00.

Här kan du läsa mer om Guteskolans frisörutbildning (hantverk).